Faktaruta

Din hjärna väger ungefär 1,3 kg, det vill säga bara lite mer än ett mjölkpaket.

Hjärnan står för en femtedel av all energi som kroppen gör av med, även om man inte tänker på någonting särskilt!

Det forskas om hjärnan i ungefär tio tusen (10 000) laboratorier runt om i världen!

Förstora

Visste du att din hjärna påminner lite om en myrstack? Både hjärnor och myrstackar är nämligen uppbyggda av många små delar som tillsammans kan göra smarta grejer. I myrstacken är de små delarna myrorna. De kan till exempel bygga stora bon med långa tunnlar, skafferier för att lagra mat och barnkammare där myräggen kläcks.

Men hur kommer det sig att myrorna kan göra så listiga saker? De ser ju bara ut som små knasiga maskiner där de springer runt! Jo, myror skickar signaler till varandra med särskilda luktämnen. När många myror ”pratar” med varandra kan de göra smarta saker tillsammans. Trots att det inte finns några intelligenta myror!

Vår egen hjärna är ganska lik en myrstack. Den består, liksom resten av vår kropp, av små byggstenar som kallas celler. Man kan säga att cellerna är hjärnans myror. Cellerna har inte några egna tankar, men i hjärnan kan de skicka signaler till varandra. Ungefär som myror gör! Det är dessa signaler som gör att våra tankar uppstår. Du kan till exempel läsa och förstå den här texten, även om det inte finns någon cell i din hjärna som klarar det ensam!

Förstora

Precis som myror kan hjärnceller göra smarta saker tillsammans tack vare att de kan skicka små meddelanden till varandra.

Så skickas signalerna

I hjärnan finns ungefär hundra miljarder (100 000 000 000!) celler. Det är fjorton gånger fler än antalet människor på jorden! Och alla celler skickar signaler till varandra kors och tvärs, genom små ledningar som kallas axoner .

Axonerna kopplar ihop alla celler i en viss ordning. Och celler kan bara prata med varandra om de är ihopkopplade. På så sätt kan många celler skicka signaler samtidigt utan att det blir kaos i hjärnan.

Förstora

Axoner är ledningarna som kopplar ihop hjärnceller och gör att de kan ”prata” med varandra.

Våra hjärnor är olika

Vilken typ av person är du? Pratsam eller tystlåten? Sprallig eller lugn? Våra personligheter bestäms av hur våra hjärnor ser ut på insidan. Axonerna, alltså ledningarna mellanhjärncellerna, är nämligen kopplade i lite olika ordning hos varje person. Det är bland annat därför vi tänker och reagerar olika. Din hjärna är alltså helt unik!

Det skapas också nya kopplingar mellan hjärncellerna varje gång du lär dig någonting nytt. Kan du till exempel lära dig att säga ordet ”hej” på ett annat språk? Om du lyckas har din hjärna skapat en ny koppling för just det minnet! 

Hjärnan styr allt

Just nu sitter du och läser. Din hjärna jobbar hårt med att tolka alla bokstäver till ord och meningar. Trots att du är upptagen med det lyckas du fortfarande andas hela tiden. Det beror på att många saker i din kropp sköts utan att du behöver tänka på det. Andningen är ett exempel. Och det är faktiskt din hjärna som säger åt kroppen att andas, utan att du ens märker det! Det enda du behöver fundera på är att din hjärna just nu läser en text om hur den själv fungerar. Konstigt, va! 

Hjärnan kan bli sjuk

Din hjärna är en av de mest komplicerade apparater som finns i hela världen. Därför är det inte så konstigt om människohjärnan inte alltid funkar helt perfekt. Våra tankar och personligheter kan förändras om vi får sjukdomar i hjärnan. Många gamla kan till exempel drabbas av stroke eller Alzheimers sjukdom. Dessa sjukdomar gör att man förlorar många hjärnceller. Då kan man till exempel få dåligt minne eller svårt att prata. Men om man äter nyttigt och motionerar regelbundet kan man öka chansen att hålla hjärnan frisk länge.

Att forska om hjärnan

Hjärnan gör oss till dem vi är. Därför är det viktigt att vi förstår hur hjärnan fungerar. Det finns många stora frågor kvar att besvara inom hjärnforskningen: Hur kan hjärncellernas signaler skapa känslor, som glädje och sorg? Hur uppstår vårt medvetande? Kan hjärnan bilda nya hjärnceller om den blir skadad?

En av de viktigaste egenskaperna hos en forskare är att kunna ställa frågor. Om du tycker det verkar spännande att försöka förstå mer om hjärnan skulle du passa bra som hjärnforskare. Men bli inte förvånad om hjärnans mysterier sätter myror i huvudet på dig!

Förstora

Vad djur tänker på är svårt att veta. Men vi vet att människor är smarta för att hjärnbarken, ett område i hjärnan, är väldigt stor hos oss. Och att de flesta djur inte har så stor hjärnbark. 

Vill du tävla? Utifrån tematexten ovan ska du göra en frågesport. Den består av sju frågor om hälsa. Två personer vinner per deltävling, så det blir 16 vinnare totalt. De får två dagar i Stockholm i höst - en dag på KP och en dag på KI.
DELTÄVLINGEN ÄR AVSLUTAD

Förstora

Den här deltävlingens faktatext är skriven av forskaren Jens Magnusson. Är du nyfiken på vem han är? Klicka här!

 

 

 

Förstora

Var tredje vecka kommer en ny deltävling upp. Om du inte vinner den här gången kan du alltså vinna nästa deltävling i stället. För att komma till senaste deltävlingen i Forskarjakten kan du klicka på den här bilden på KP-webben!

Förstora Undrar du vad Forskarjakten är? Klicka här för att få reda på mer om tävlingen!