– Varför lägger du plåster i maten?
– Köttet är blodigt och såsen har skurit sig!

ALLT om ALLA Nobelprisen

Den 10 december, varje år sedan 1901, delas Nobelpriserna ut i Stockholm. De anses vara världens finaste priser inom vetenskap och litteratur. Det var Alfred Nobel, dynamitens uppfinnare, som via sitt testamente startade Nobelpriset.

Nobelpriset
Foto: Shutterstock Portättillustrationer: Niklas Elmehed

KPwebben fick hjälp av personalen på Nobelmuseet i Stockholm med att ta fram massor av fakta om årets alla pristagare! Dessutom bjuder vi på gratis inträde på Nobelmuseet till alla KP-prenumeranter. Skriv bara ut kupongen och fyll i ditt prenumerationsnummer!

 

Återvinningen i våra celler

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2016

Vinnare: Yoshinori Oshumi

Vi består alla av celler, små delar som bygger upp hela vår kropp: musklerna, organen (som lever, njurar och hjärna), vår hud, ja hela människan. Likadant är det hos djur och växter, alla levande varelser består av celler.

När en människa blir till bildas nya celler, och celler förändras och växer till under hela livet. För att kunna bygga upp celler behövs byggmaterial och när celler åldras eller byggs om behöver material skrotas och tas om hand. Detta sker i en speciell del av cellerna där det finns ämnen som kan bryta ned gamla trasiga molekyler och bitar av cellen. Den delen kallas lysosom. Det som bildas vid nedbrytningen i lysosomen kastas inte bara bort, utan kan återvinnas och användas som nytt byggmaterial (ungefär som när vi återvinner plast och gamla tidningar – de kan användas till något nytt). Det här systemet för återvinning kallas för autofagi, ett ord som kommer från grekiskan och betyder ungefär självätande.AlltAnnat_161205Nobel_medicin_2

Årets Nobelpristagare i medicin heter Yoshinori Ohsumi och han har forskat på just hur det här återvinningssystemet funkar. Hans experiment har gjort att vi kan förstå mer om hur skräpet kommer till lysosomen och kan brytas ned. När vi vet mer om det kan vi också förstå mer om hur vissa sjukdomar fungerar, och kanske också hitta ett sätt att behandla dem. Yoshinori gjorde inte sina experiment på människoceller. I stället använde han jäst (samma sort som vi använder när vi bakar) för att studera autofagi. Jästceller är ofta enklare att experimentera med än människoceller, och många cellforskare använder sig därför av dem. Yoshinori lyckades hitta jästceller där återvinningssystemet inte fungerade som det skulle. Genom att titta på dem i mikroskop kunde han lista ut vad det var som styrde autofagin, ja faktiskt precis vilka gener som behövde fungera för att återvinningssystemet skulle fungera ordentligt. Gener finns i alla celler och det är generna som avgör vilka egenskaper vi, eller jästen, har. Vissa gener är viktiga för vilken hår- eller ögonfärg vi får och andra gener kan avgöra hur vårt återvinningssystem fungerar. Yoshinori och andra forskare undersökte sedan om det funkade likadant i människoceller som i jäst. Och ja, vårt återvinningssystem styrs på nästan precis samma sätt!

Nu är det många forskare över hela världen som tycker att det här med autofagi är jättespännande, och det forskas för fullt. Man försöker till exempel lära sig mer om sjukdomar som kanske beror på fel i återvinningssystemet och hitta läkemedel som kan bota sådana sjukdomar. Det kan vara till exempel cancer eller sjukdomar som man kan drabbas av när man blir gammal (som demens, en sjukdom som gör att hjärnan inte fungerar som den ska och man glömmer).

Text: Kajsa Hammarström, ämnesansvarig för fysiologi/medicin på Nobelmuseet

 

Kalla pannkakor, bullar och bagels

Nobelpriset i fysik 2016

Illustration: Niklas Elmehed

Vinnare: David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kosterlitz.

Årets fysikpris handlar om fasövergångar. Vad är en fasövergång? Du har nog sett is smälta på våren eller kokande vatten som blir till ånga. Det är fasövergångar. I fysik kallar man faserna fast, flytande och gas. Vatten kan vara fast som is, flytande som dricksvatten eller gas som ånga. Det finns också andra faser. När det blir riktigt riktigt kallt kan det till exempel finnas märkliga faser som vi inte stöter på i vår vanliga värld. När faserna går över i varandra går de igenom en fasövergång.

I år får tre män priset, alla är från Storbritannien men arbetar i USA. De gjorde sina upptäckter för länge sen, på 1970- och 1980-talen. Men det brukar ta lång tid innan man får ett Nobelpris. Och för tjejer är det extra svårt. Sedan Nobelpriset först delades ut 1901 har 110 personer fått fysikpris. Av dem är bara två kvinnor och senast en kvinna fick priset var 1963!AlltAnnat_161205Nobel_fysik_2
Vad har pristagarna upptäckt? Jo de upptäckte att platta saker också kan byta fas! De studerade platta material. Vi kallar dem pannkakor för enkelhetens skull. De kylde ner pannkakorna till nästan absoluta nollpunkten, 273 minusgrader. Vatten fryser till is vid 0 grader Celsius. Så absoluta nollpunkten är riktigt kallt, lika kallt som det är långt ute i rymden.

Ja, konstiga saker händer när man kyler till väldigt kalla temperaturer. Allt slutar röra sig och dessutom kan saker bli supraledande. Supraledande betyder att de leder elektricitet perfekt. Vissa grejer leder elektricitet dåligt som till exempel gummi. Det är därför det är bra att sätta sig i en bil med gummidäck när det åskar. Men supraledare leder alltså elektricitet extremt bra, inget leder elektricitet bättre. Det kan passa bra i experiment men i verkliga livet skulle vi också spara mycket energi om lampor kunde lysas upp med supraledare. Än så länge har ingen kommit på hur man gör supraledare i vanliga temperaturer. Men kanske gör någon det, någon dag!

Så pristagarna gjorde ett platt material supraledande genom att kyla det. Sedan värmde de materialet för att se vad som hände. De såg en fasövergång som ingen annan hade sett förut. En av pristagarna såg också att fasövergången hände med en tråd av atomer som han kylde och sedan värmde upp. Det hade ingen sett förut heller. Årets fysikpris är alltså inget vi använder oss av till vardags. Men i framtiden kanske det kan användas i datorer. För att förklara fasövergångarna använde forskarna en speciell matematik som kallas topologi. Inom topologi räknar man allt i hål. För en topolog är en bulle detsamma som en boll eftersom båda saknar hål. Likaså är en bagel detsamma som en badring eftersom de har ett hål. Så för topologer har saker inga, ett eller två hål men aldrig halva hål! Med den matematiken kunde pristagarna räkna ut fasövergångarna i kalla platta material och i atomtråden. Topologiskt kan man se det så här: När materialet är vanligt så är det en bulle och när det blir kallt och supraledande blir det plötsligt en bagel!

Text: Milena Dávila, ämensansvarig för fysik på Nobelmuseet

 

Världens minsta maskiner

Nobelpriset i kemi 2016

Illustration: Niklas Elmehed

Vinnare: Jean-Pierre Sauvage, Sir Fraser Stoddart och Bernard Feringa.

Vi har i alla tider byggt maskiner som kan göra livet lättare. Du har säkert använt någon slags maskin i dag. Kanske använde du en eltandborste som hjälpte dig få rena tänder, en cykel eller en gräsklippare. I maskiner finns olika delar som kan röra sig på ett visst sätt så att maskinen uträttar ett arbete. Men bara om du tillför någon form av energi. Tandborsten behöver elektricitet, cykeln dina benmuskler och gräsklipparen bensin.

De tre forskarna som får Nobelpriset i kemi i år har byggt världens minsta maskiner. De har byggt maskiner där delarna består av molekyler. En molekyl är väldigt liten så maskinerna de uppfunnit är så små att man inte kan se dem. 1 000 sådana maskiner kan få plats på en yta som är lika tunn som ett hårstrå. Man kan ju förstå att det är svårt att bygga så små maskiner. Det går inte att bygga dem med händerna. I stället får man tillverka molekyler som kan sätta ihop sig av egen kraft. Det är klurigt att få molekylerna att sätta ihop sig på rätt sätt och röra på sig så som man vill.AlltAnnat_161205Nobel_kemi_2
En av Nobelpristagarna var den första som lyckades koppla ihop två ringformade molekyler så att de satt ihop som länkarna i en kedja. När energi tillfördes kunde dessutom en av ringarna snurra ett varv runt den andra ringen. Det var ett viktigt första steg i molekylmaskinernas historia. Det andra steget gjordes av en forskare som växte upp på landet, helt utan elektricitet. Han hade ingen tv eller dator, utan roade sig ofta med att lägga pussel. Pussel är väldigt bra om man vill bli kemist. Man tränar mycket på att känna igen mönster och hur saker och ting kan sitta ihop. Hans grupp lyckades bygga en molekylmaskin med en ringformad molekyl som satt runt en rak molekyl. De kunde också få ringen att hoppa fram och tillbaka längs den raka molekylen när de tillförde energi. Efter det jobbade de vidare och byggde en molekylmaskin som fungerar som en hiss.

Den tredje Nobelpristagarens grupp lyckades bygga den första molekylmotorn. I en motor vill man att något ska röra sig åt samma håll hela tiden. I vanliga fall styrs molekylernas rörelse av slumpen. De rör sig i genomsnitt lika många gånger åt höger som åt vänster. Det var alltså inte så lätt att få molekylen att röra sig åt samma håll hela tiden. De lyckades till slut genom att att tillverka en sorts spärr som gjorde att molekylen bara kunde snurra åt ena hållet. Den första motorn var inte så snabb, men för ett par år sedan hade de förbättrat motorn så att den snurrade 12 miljoner varv per sekund! År 2011 byggde de en molekylbil där fyra motorer bands ihop och fungerade som hjul.

Det var 20-30 år sedan Nobelpristagarna byggde de första maskindelarna. Nu är det många forskare runt om i hela världen som uppfinner nya typer av molekylmaskiner. Vad man ska använda maskinerna till är lite för tidigt att säga ännu. Kanske kan de användas för nya typer av datorer. Eller för att transportera olika mediciner i kroppen. Kanske blir det du som kommer på något smart att använda dem till!

Text: Åsa Sundelin, ämnesansvarig för kemi på Nobelmuseet

 

En sångstjärna får författarpris!

Nobelpriset i litteratur 2016

Illustration: Niklas Elmehed

Vinnare: Bob Dylan

Har du hört talas om Bob Dylan? Fråga dina föräldrar, eller kanske mormor eller morfar. De flesta vuxna vet vem Bob Dylan är och har hört hans sånger. Bob Dylan har sjungit och spelat i hela sitt liv. Han började när han var tonåring. I dag är han 75 år. Det är ovanligt att Nobelpriset i litteratur går till en sångare. Men Bob Dylan får inte Nobelpriset för sin musik utan för sin poesi. För om vi läser hans sångtexter är de som dikter.

Det är Svenska Akademien i Stockholm som väljer vem som ska få Nobelpriset i litteratur. Sara Danius som jobbar där tycker att Bob Dylan är väldigt bra på att rimma. Hon berättar också att Dylans sångtexter kan kallas för lyrik. Lyrik kommer från ordet lyra som är ett musikinstrument. I Grekland för 2 500 år sedan fanns författare som skrev lyrik. Det var dikter som skulle sjungas med någon som spelade lyra till. Några av de grekiska författarna är kända än i dag, till exempel Sapfo och Homeros.

Spelar Bob Dylan lyra själv? Nej, lyran används inte som instrument speciellt ofta längre. Bob Dylan spelar gitarr och munspel, ofta på samma gång.

Bob Dylan, eller Robert Allen Zimmerman som han egentligen heter, föddes i USA 1941, i en stad som heter Duluth och ligger i delstaten Minnesota. Som ung var han ofta med på möten och demonstrationer för medborgarrättsrörelsen. Medborgarrättsrörelsen i USA kämpade för att alla människor skulle ha lika rättigheter, oavsett hudfärg. Bob Dylan spelade sin musik för att visa att orättvisorna måste försvinna.

Bob Dylan och Joan Baez.Det svartvita fotot kommer från en medborgarrättsdemonstration i Washington. Dylan sjöng då med sin kompis artisten Joan Baez. Under demonstrationen fanns en annan medborgarrättskämpe med, Martin Luther King Junior. King höll ett av sina mest kända tal, ”Jag har en dröm” den här dagen. King har också fått Nobelpriset, men för fred.

Så här går en vers i en av Dylans mest kända sånger, Blowin’in the wind. Kanske har du hört den, eller sjungit den i skolan?

How many times must a man look up

Before he can see the sky?

Yes, ’n’ how many ears must one man have

Before he can hear people cry?

Yes ’n’ how many deaths will it take till he knows

That too many people have died?

The answer, my friend, is blowin’ in the wind

The answer is blowin’ in the wind

Dylan är känd för att ha bytt sångstil många gånger. Han är också bildkonstnär, har gjort film och skrivit en roman och memoarer.

Text: Charlotta Jeppson, ämnesansvarig för litteratur på Nobelmuseet

 

En president som kämpar för fred

Nobels fredspris 2016

AlltAnnat_161205Nobel_fred

Vinnare: Colombias president Juan Manuel Santos.

Det har varit inbördeskrig i Colombia i femtio år. Olika grupper har stridit mot regeringen, och mot varandra, och många människor har dödats. En av de största grupperna har varit Farc-gerillan. Med ”gerilla” menas en liten armé som inte hör till någon stat, utan är del av ett uppror. Under de senaste årtiondena har Farc fört krig mot Colombias demokratiskt valda regering.

När Juan Manuel Santos blev vald till president år 2010 var han tydlig med att han ville förhandla fram en fred mellan regeringen och gerillan. Kriget mellan regeringen och gerillan har varit blodigt. Gerillan har fått pengar genom att begå brott, som kidnappningar och försäljning av narkotika. Många i Colombia har släktingar eller vänner som har dödats av gerillan. Därför var det inte alltid populärt att Santos ville förhandla med dem. När han får frågan hur han kan diskutera med människor som begått hemska brott svarar Santos: ”Man förhandlar inte fram fred med sina vänner, utan med sina fiender.” Ska man lyckas skapa en fred måste man vara beredd på att de man förhandlar med kan vara personer man har svårt för. För att lyckas måste förhandlingarna bygga på respekt, och på att båda sidor verkligen vill ha fred.

Förhandlingarna mellan Santos och gerillan har pågått i flera år. I slutet av 2015 sade båda sidorna att de var beredda att skriva på ett avtal. Det var ett historiskt ögonblick som väckte hoppet om att Colombia äntligen var på väg mot fred. Men man måste fortfarande komma fram till exakt hur freden skulle se ut. Hur skulle till exempel ledarna för Farc straffas? De är ju ansvariga för många människors död.

I september i år var ett fredsavtal klart, och både regeringen och gerillan skrev på. Men när det colombianska folket fick rösta om det så sa de nej. Många tyckte att Farc-ledarna kom undan med för låga straff, och var upprörda över att Farc skulle finnas kvar som ett politiskt parti. De tyckte att organisationen var en terroristgrupp som borde förbjudas helt.

Trots att fredsfördraget inte gick igenom så har Santos inte gett upp. Han hoppas att man ska hitta en lösning som både gerillan, de politiska partierna och Colombias befolkning ska bli nöjda med.

I en intervju har Santos berättat om hur svårt det är att vara en ledare som försöker nå fred. ”Det är mycket lättare att föra krig”, säger han. ”För att skapa fred måste du vara en annan sorts ledare. Du måste kunna övertyga folk om att ändra sig, sin inställning och hur de ser på sin fiende. Och det är mycket svårare.” Men han har också sagt att så länge han är president kommer han att fortsätta kämpa för fred.

Text: Gustav Källstrand, ämnesansvarig för fred på Nobelmuseet

 

De bästa kontrakten

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016

Illustration: Niklas Elmehed

Vinnare: Oliver Hart och Bengt Holmström

Årets pris i ekonomi går till Oliver Hart och Bengt Holmström. De båda professorerna är väldigt intresserade av hur olika kontrakt fungerar. Och hur vi kan göra för att få bättre kontrakt i framtiden.

Men vad är ett kontrakt? Man kan säga att det är ett papper som visar att två sidor har kommit överens om något. När vi får ett jobb skriver vi ett kontrakt med dem som anställer oss. När vi lånar pengar skriver vi ett lånekontrakt med banken. Holmström och Hart har undersökt massor av olika kontrakt. Det finns kontrakt som bara är på en halv sida. Andra kan vara över 100 sidor långa!

Bengt Holmström har studerat hur en styrelse för ett företag ska belöna en bra chef. Ska han få en hög lön eller är det bättre att chefen har en lite lägre lön och istället får en bonus när det gå bra för företaget? Holmström menar att det är viktigt att fundera på varför företaget gått bra. Var det för att chefen gjorde ett bra jobb? Eller var det något annat som hjälpte företaget? Tänk dig en chef för ett företag som tillverkar bilar. Just när han blir chef vill jättemånga människor plötsligt köpa nya bilar. Då måste företaget tillverka massor av bilar och tjänar mycket pengar. Kanske har då chefen bara råkat ha tur, och inte alls har gjort ett speciellt bra arbete. Då måste styrelsen hitta andra sätt att mäta om chefen gör ett bra jobb. Och inte bara titta på företagets vinst.

Holmström har också undersökt kontrakt mellan arbetsgivare och anställda, och funderat på sätt att lösa problem mellan dem. Han tittade på vad som gör att olika människor tycker om att gå till jobbet. Och vad som fick dem att arbeta vidare på samma företag år efter år. Holmström förstod att lönen var viktig men inte alltid det viktigaste. Han såg också att det kunde vara olika för äldre och yngre människor. För yngre människor var det viktigare att få utvecklas på företaget än att ha en hög lön från början. Äldre människor ville hellre ha en hög lön. De inte var lika intresserade av att stanna på företaget en lång tid. (De kanske skulle sluta jobba och gå i pension snart). Kanske måste företaget då ha olika kontrakt som är anpassade för vad människor har för mål med sitt jobb?

Den andra pristagaren, Oliver Hart, har undersökt hur vi skriver kontrakt som handlar om framtiden. Det är såklart svårt att veta vad som skall hända i framtiden! Ett kontrakt kan inte få med alla saker som skulle kunna hända. Tänk dig en uppfinnare som uppfinner något. Ingen vet till en början om uppfinningen kommer att bli lyckad. I början jobbar uppfinnaren jättehårt med att lyckas med uppfinningen. När den är klar kanske någon med pengar vill betala för att tillverka uppfinningen och sälja den till andra.

Hart kom på att det är viktigt att skriva i kontraktet vem som har rätt att bestämma över uppfinningen. Och vem som äger rätten till det som företaget tillverkar. Kanske uppfinnaren kan få bestämma eller få äganderätten till uppfinningen. Istället för lön för det arbete hen lägger ner i början.

Holmström och Hart har kommit på flera bra saker att tänka på för dem som gör och använder kontrakt. Och de flesta av oss skriver någon gång i livet på ett kontrakt. Vilka kontrakt tror du att du kommer att skriva på?

Text: Pontus Thunblad, ämnesansvarig för ekonomi på Nobelmuseet