Windows kunde inte hitta filen, går det bra med yoghurt?

Fake news – så funkar det

Den senaste tiden har det pratats mycket om fejknyheter på internet. Vad är det? KP förklarar.

Fakta_170517_Fake-news
Illustration: Jojo Falk

Så blir du källkritisk

1. Googla de namn, platser och tidpunkter som nämns i inlägget eller artikeln du läser. Om något stort verkligen har hänt får du helt säkert mer än en sökträff. Hittar du någon välskriven artikel om ämnet? Finns det personer som uttalar sig? Sök på personernas namn och se vad de har sagt tidigare.

2. Kontrollera att tidpunkter i inlägget stämmer. Jämför mellan olika artiklar och se om tiden för det
inträffade stämmer överens. Har bilderna i artikeln tagits vid samma tidpunkt?

3. På ”Google bilder” eller tineye.com kan du ta fram information om bilder. Spara ner bilder på din dator och ladda upp dem på sidan, så får du veta var och när samma bild har publicerats på internet tidigare.

Fakta_170518_Fake-News_Filur_fundersam

4. Känns något konstigt eller otydligt efter steg 1–3 så dela inte vidare!

Källa: Jack Werner

Påven stöttar USA:s president Donald Trump. Hillary Clinton, som var presidentkandidat, sålde vapen till terrorgruppen IS. Och rymdorganisationen Nasa ändrar datumen för våra stjärntecken. Det är några av alla nyheter som delades på internet förra året. Men ingen av dem var sann. De är exempel på vad vi kallar fake news. Falska nyheter som många tror är fakta.

– Lögner på nätet är egentligen ingenting nytt. Saker vi säger blir ofta lite fel. Sedan sprids de vidare och blir ännu mer fel. Så har det alltid varit, säger journalisten Jack Werner, som har jobbat med att faktakolla påståenden på sociala medier i flera år.

Men han förklarar att två stora händelser förra året fick hela världen att börja prata om fake news. Den första var när Storbritannien röstade ja till att lämna EU. Den andra var när Donald Trump blev USA:s president.
Valresultaten förvånade många.

– Mätningar om hur folk skulle rösta inför valen visade något helt annat. Hur kunde journalisterna ta så fel? Man började leta efter förklaringar, säger Jack Werner.

Man tittade närmare på alla inlägg som hade delats på Facebook och andra sociala medier inför valen. Många av artiklarna innehöll faktafel, påhitt och ibland rena lögner.

– I dag står många människor väldigt långt ifrån varandra när det gäller åsikter. Därför får texter med politiskt innehåll mycket uppmärksamhet. En del tjänar till och med pengar på att skapa påhittade nyheter, förklarar Jack.

Eftersom alla kan göra sig hörda på internet, är det inte alltid lätt att veta vem som står bakom ett påstående. Men det verkar inte alltid spela roll. Forskning visar att vi gärna litar på information som stärker våra egna åsikter.

Vad är viktigt att tänka på innan man delar något på sociala medier?

– Kolla alltid källor, alltså vem som står bakom informationen du tänker lägga ut. Och häng aldrig ut människor med namn och bild. Det tycker jag är absolut viktigast.
Om du läser ett inlägg där det står att en person är djurplågare eller brottsling, vill du kanske dela det vidare för att hjälpa till. Men det kan förstöra människors liv, säger Jack Werner.

Kommer fejknyheter att fortsätta finnas på internet?

– Internet blir nog aldrig fritt från dumma fel. Men ju bättre vi blir på källkritik, desto lättare upptäcker vi dem. Vi får inte glömma att internet är ganska nytt. Vi håller fortfarande på att lära oss hur det fungerar! Jämför med tryckpressen som fanns i 100 år innan folk kom på att man kunde göra tidningar …

 

Vem bestämmer vad vi läser?

Är det vi själva som styr över vad vi ser på internet? Svaret är nja. Det beror på algoritmer, en sorts regler som styr sökmotorer och sociala medier. Algoritmerna avgör vilken information som ska visas för just dig. Till exempel gör Googles algoritmer så att du får upp sökresultat i en viss ordning, utifrån vad du har sökt på tidigare. Och Facebooks algoritmer styr vilka nyheter och vilken reklam som syns i ditt flöde. Det baseras på vad du har klickat på tidigare. Tack vare algoritmer kan vi enklare hitta saker som intresserar oss. Men till slut kan vi få en väldigt begränsad syn på vår omvärld.

 

Fel om terrordådet

Efter terrordådet i Stockholm den 7 april spreds många felaktiga nyheter på internet. Flera av dem var främlingsfientliga. På en bild klipptes en oberörd kvinna i slöja in i bakgrunden på Drottninggatan. Bilden var fejk, och spreds i ett försök att påstå av att muslimer inte brydde sig om händelsen. Det spreds också ett foto av en person som sades vara gärningsmannen. Mannen på bilden kom från samma land och var i samma ålder som den man polisen senare grep, men hade inget med händelsen att göra.

 

Jack Werner är journalist. År 2014 startade han Viralgranskaren, en avdelning på tidningen Metro som faktakollar påståenden på sociala medier. Han driver också Creepypodden, där han berättar spökhistorier som fått spridning på internet.