Fyller du år på den fornnordiska guden Friggs dag, i planeten Jupiters månad? Lär dig mer om våra veckor, månader och år!

Varje dag, varje månad och varje år har ett eget namn eller nummer i vår kalender. Ett dygn är den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel, ett år är den tid jorden behöver för gå ett varv runt solen och en månad är ungefär så lång tid som det tar för månen att gå runt jorden.

Ett år

Det tar 365 och ett fjärdedels dygn för jorden att gå ett varv runt solen. Men i vår kalender vill vi bara ha hela dygn, därför har vart fjärde år fått en extra dag. Det gör så att årstiderna inte förskjuts och så att nyår och andra helger ligger kvar vid samma årstid. Ett sådant år kallas för skottår.

Det nya året börjar den första januari men det är ett datum som vi bara har valt av en slump. Ganska länge började året på andra datum. Till exempel på juldagen, den första mars eller påskafton.

Ett år är inte lika långt på alla planeter. Ett Jupiterår är den tid det tar för planeten Jupiter att gå ett varv runt solen. Det motsvarar ungefär tolv jordår.

En månad

29 dagar tar det för månen att åka runt jorden. Alltså att gå från en nymåne till nästa. Men det går inte att dela upp årets 365 dagar i ett jämt antal månader, om de ska vara 29 dagar. Vi låter därför månaderna vara lite för långa, 30 eller 31 dagar. Det gör att våra månader inte följer månens faser längre. 

En vecka

En vecka kan vara vilka sju dagar som helst, till exempel från en onsdag till nästa onsdag. Men i vår kalender har varje vecka ett nummer och de veckorna börjar alltid med en måndag. Sjudagarsveckan skapades i Mellanöstern för ungefär 3 000 år sedan. I judisk och kristen religion räknas söndagen som veckans första dag. Att veckan har just sju dagar beror antagligen på att sju länge har räknats som ett magiskt tal. Eller så är det för att människorna i forntidens Mellanöstern, som kom på veckan, kände till sju olika rörliga himlakroppar (solen, månen och de fem planeter som ligger närmast oss). Varje himlakropp fick därför en egen dag.

fakta_23-08-11_Allt-om-ar-manader-och-dagar_2

Om månadernas namn

Månadernas namn har ärvts från den romerska kalendern där varje månad hade ett ordningstal. September betyder den sjunde och December den tionde. Men vissa av månaderna fanns inte med från början och har därför fått helt andra namn.

Januari

Guden Janus månad. Precis som februari är januari införd i kalendern av Numa Pompilius.

Februari

Februari saknades i den äldsta romerska kalendern men infördes, precis som januari, av Numa Pompilius. Då var det årets tolfte och sista månad. Det är därför skottdagen är i just februari. Namnet kommer från festen inför årsslutet som hölls då, februa. Det var länge en av Roms största folkfester.

Mars

Den åt guden Mars helgade månaden, årets tredje månad i den från romarna övertagna kalendern. I äldre svenska almanackor även kallad vårmånad.

April

Namnet hör troligen ihop med ordet aperire som betyder öppna. Antikens romare tyckte att jorden öppnade sig när alla vårblommor kom. I äldre svenska almanackor kallades april även gräsmånad.

Maj

Maj kommer troligen från guden Jupiter, som kunde kallas Jupiter Maius (den store Jupiter). I äldre svenska almanackor kallades maj även blomstermånad.

Juni

Namnet kommer från den romerska gudinnan Juno. I äldre svenska almanackor kallades juni även sommarmånad eller midsommarmånad.

Juli

I den romerska kalendern hette juli Quintilis,den femte. Senare döptes månaden om, efter härskaren Julius Caesar. I en del äldre svenska kalendrar var juli hömånaden.

Augusti

Månaden augusti hette Sextilis från början men kejsar Augustus döpte om den efter sig själv och gjorde den längre, så att den inte skulle bli kortade är Julius Cesars månad, juli.

September

Semptember betyder sjunde. I äldre svenska allmänackor hette den Höstmånad.

Oktober

Oktober står för åttonde, eftersom det tidigare var den åttonde månaden på året. I Sverige kallades oktober för slaktmånad förut.

November

Nionde månaden! I Sverige hette den vintermånad förr.

December

December står för den tionde månaden, eftersom den var nummer tio förut. Kallades förr för julmånad.

fakta_23-08-11_Allt-om-ar-manader-och-dagar_1

Veckodagarnas namn

Människorna i forntidens Mellanöstern, de som kom på veckan, kände till sju olika rörliga himlakroppar. Solen, månen och de fem planeter som ligger närmast oss. Därför gav de varje himlakropp en egen dag. Månens och solens dagar var de dagar som vi i dag kallar måndag och söndag. Men de andra veckodagarna fick namn efter fornnordiska gudar i Sverige.

Måndag

Måndagen var i Rom döpt efter Luna, som är mångudinnan. När veckodagarna kom till Sverige fick veckans första dag fortsätta vara döpt efter månen – måndag.

Tisdag

Tisdag kommer från den fornnordiske krigsguden heter Tyr. I Rom var tisdagen döpt efter Dis Martis, alltså krigsguden Mars.

Onsdag

Vår tredje dag är döpt efter den fornnordiska guden Oden.

Torsdag

I Rom var torsdagen döpt efter jupiter. I Sverige jämställde man guden Jupiter med den fornnordiska guden Tor. Därför blev torsdagen Tors dag.

Fredag

I Rom var fredagen Venus dag, venus representerade kvinnan. I Sverige döptes fredagen i stället efter gudinnan Frigg. Fredagen har länge setts som en lyckodag. I nutid är den mest förkvippad med motsatsen eftersom fredagen den trettonde är en är omtalad otursdag.

Lördag

Lögh är ett gammalt fornnordiskt ord för bad. Förr i tiden brukade man tvätta sig ordentligt och ta ett bad på lördagen.

Söndag

I Rom döptes söndagen efter solen. Söndagen fick fortsätta vara döpt efter solen även i Sverige och heter därför söndag.