Snablar vad coola! Elefanter är inte bara stora – de är sociala och smarta också. Möt savannens superstjärnor.

En flock elefanter som strövar över savannen är en mäktig syn. Marken nästan vibrerar under deras tyngd. Efter sig lämnar de fotspår så djupa att smådjur kan bada i dem när regnet kommer. Själva vandrar elefanterna lugnt vidare mot större vattenhål. Tack vare storleken har elefanterna få fiender och de behöver sällan stressa. Snabbhet är inte deras starkaste sida. Och de är för tunga för att kunna hoppa. Men de har andra kvaliteter som gör dem till några av jordens mest fascinerande varelser.

Åtta bilar tung

Det finns tre arter av elefanter. Två av dem lever i Afrika, savannelefant och skogselefant. Den tredje, asiatisk elefant, lever i delar av Asien. Savannelefanten är jordens största landlevande djur. Hanarna kan bli upp till 4 meter höga och väga närmare 8 ton – som åtta bilar! Ungarna väger 100 kilo redan vid födseln.

De asiatiska elefanterna är något mindre. De känns igen på sina jämförelsevis små öron och för att de ofta saknar betar.

Det finns en underart till den asiatiska elefanten, pygméelefant. Den är världens minsta elefant, men fortfarande ett av jordens största djur. Pygméelefanten finns bara på ön Borneo. Utmärkande är den långa svansen som nästan når ner till marken!

 

Fakta_210812_Elefant_snabel

Foto: Shutterstock

Snorkel och trumpet

Elefanten är ensam om sin långa, kraftfulla snabel. Denna praktiska kroppsdel består av flera tusen muskler! Snabelns ände är känslig och fungerar likt en hand med fingrar. Elefanter kan använda snabeln med stor precision – till och med för att plocka upp enskilda grässtrån eller blommor. Samtidigt är styrkan i snabeln så stor att elefanten lätt kan bryta av stora träd. Snabeln används främst för att andas, lukta och samla mat med. Men den har fler funktioner! Den är en inbyggd trumpet att tuta med för att få upp­märksamhet och en snorkel att sträcka upp ovanför ytan vid simturer. Snabeln har också en social funktion. När elefanter umgås kan de röra vid varandra med snablarna.

Sorg och starka känslor

Enligt forskare påminner elefanternas hjärnor på många sätt om människors. Elefanter har hög intelligens och är mycket känslosamma. De knyter starka band till varandra och känner saknad och sorg om de skiljs åt. När en medlem i flocken dör, tar resten av flocken avsked vid den förlorade medlemmens sida. Det finns exempel på elefantmammor som har sörjt vid förlorade ungars sida i flera dagar. Man har även sett elefanter ”begrava” sina döda under jord och pinnar.

Elefanter känner igen sin egen spegelbild. Det är ett tecken på intelligensen. Hittills vet man bara ett fåtal andra djur som gör det. Experiment har även visat att elefanter har bra minne och kan lära sig att lösa mattetal. De kan också använda redskap och verktyg – till exempel bryta av en pinne från ett träd för att jaga bort insekter med. Allt detta gör att forskarna anser att elefanten är ett av jordens klokaste djur.

 

Fakta_210812_Elefant_unge

Foto: Shutterstock

Honorna leder flocken

I elefanternas värld är det honorna som styr. Flocken består främst av honor och ungar, medan de äldre hanarna vandrar ensamma eller i mindre grupper. Ledare är den äldsta och mest erfarna honan, matriarken. Hon kan vara upp till 70 år.

Genom år av erfarenhet har hon lärt sig att hålla ihop flocken på bästa sätt. De vuxna honorna hjälps åt att skydda flockens ungar. Elefanter växer långsamt, för att vara djur, och är vuxna först vid 12–14 års ålder.

Unga elefanter kan bli byte för hungriga lejon. För vuxna är torka ett större hot. De behöver äta 100 kilo växter och dricka 200 liter vatten om dagen! De behöver också bada för att kyla av sig. Därför är de experter på att hitta vatten. Elefanter har ännu skarpare luktsinne än hundar. Den kan känna lukten av vatten, eller åtminstone av fuktig mark, på flera kilometers avstånd! Elefanter älskar att bada och är duktiga på att simma. De badar även i gyttja och lera. Det blir som en naturlig solkräm på deras ganska känsliga hud.

I strid och show

Människan har alltid fascinerats av elefanter. Redan för flera tusen år sedan tämjde man elefanter. Genom tiderna har de använts som riddjur, till uppvisning och i en del länder inom militären. I Indien var det vanligt med krigselefanter så sent som för 250 år sedan.

I Sverige syntes en cirkuselefant för första gången år 1804. I dag finns det inte längre elefanter på cirkus här. Det blev förbjudet 2018.

Alla elefanter är utrotningshotade. Till stor del är det på grund av människor. Afrikanska elefanter hotas av tjuvjakt. Deras betar (elfenben) är eftertraktade och säljs dyrt. De asiatiska elefanterna får allt mindre ytor att leva på, när bebyggelse breder ut sig. Totalt finns det i dag knappt en halv miljon vilda elefanter kvar på jorden.

Källor: Världsnaturfonden WWF, National geographic och dokumentären ”Elefanternas farliga vandring”.

 

Artikeln publicerades i KP 13