Reklam finns överallt. På stan, i tidningar (utom i KP), på tv och på internet. Men visste du att den kan finnas i din favoritblogg också – utan att det märks?

Det blir allt vanligare att blogga, vlogga och instagramma (se ord-listan). En del av dem som gör det har många tusen följare.

”Tjoho!” tänker företagen som säljer grejer. ”Nu har vi ett nytt sätt att nå människor!”

Liten ordlista

Blogg: En webbplats som är lite som en dagbok, där en eller flera personer skriver om allt möjligt eller speciella ämnen.

Vlogg: En blogg i form av filmer.

Instagram: En mobilapp där människor från hela världen delar bilder med varandra.

Följare: De som prenumererar på en viss blogg, vlogg eller ett  instagram-konto

Så här kan det funka:

Ett företag vill sälja fler strumpor. De skickar fina, färgglada strumpor till 50 populära bloggare och hoppas att många av dem ska skriva om strumporna.

”Supersmart ju!” tänker företaget. ”Alla bloggläsare kommer att se våra strumpor – och vi behöver inte köpa dyr reklamplats i tidningar och tv. ”

Det funkar inte alltid. En del bloggare skriver aldrig om sådant som de får gratis.

Men andra tycker att det är jättekul att visa bilder på kläder och andra grejer – och de berättar inte alltid att de har fått det gratis.

 

I Norge säger lagen att bloggare ska skriva: ”De här strumporna kom med posten från företaget …” I Sverige är lagen inte lika tydlig.

– Men det är bra om bloggare skriver så, säger Andreas Nordström, jurist på Konsumentverket. Vi vill att de gör det, så att det är lätt för läsarna att förstå.

Ibland ber företagen bloggarna att skriva. Ibland säger de också att de kan få fler saker – eller pengar – om de skriver. Eller så ber de bloggarna att ha en tävling där läsarna kan vinna prylar.

Och det är inte ovanligt att det funkar – ibland utan att vi som -läser bloggen ens märker att det är reklam. Men då är det olagligt.

– Ja, om bloggaren och ett företag har kommit överens är det reklam, säger Andreas Nordström. Då måste det framgå tydligt för alla som läser bloggen. Det står i lagen.

 

En del skriver ”I samarbete med”, ”Tack till …”, eller ”Sponsrat av …”

– Det är tveksamt om det är nog tydligt, säger Andreas Nordström. Det ska räcka med en snabb titt för att man ska förstå att det är reklam.

Konsumentverket får många anmälningar om detta.

– Läsarna känner sig lurade. De tycker att bloggaren borde skriva att den har fått betalt. De undrar varför bloggaren inte kan vara schyst och säga sanningen.

Men det är svårt att fälla bloggare för smygreklam. Då måste man kunna bevisa att det fanns en överenskommelse mellan företaget och bloggaren. Om det inte går så händer ingenting.

Exemplen om bloggar gäller även andra sociala medier som vloggar och Instagram.

 

Så synar du bluffen!

Hej Helena Sandberg, medieforskare vid Lunds universitet! Vad ska man tänka på för att inte luras av smygreklam?

– Man kan fundera på vem som bloggar: Är han eller hon sponsrad av någon? Tjänar han eller hon något på att säga så här?

Varför ska man tänka så?

– Man behöver avkoda meddelanden för att förstå dem på rätt sätt. Man
behöver förstå om bloggaren är en vän som man kan lita på när den ger råd,
eller om den gör reklam för ett företag.

 

Artikeln publicerades i KP 8, 2014