På sociala medier kan man lätt få intrycket att det mesta på kroppen måste göras om. Trots att det hela tiden sägs att ”du är fin som du är”.

”Jag slutade att äta”

Instagram blev för mycket för Smilla, 12.
Hon tröttnade på alla smala midjor i flödet. Till slut tog hon en paus från influencers och sociala medier.

När Smilla gick i 4:an blev det plötsligt viktigt att vara snygg. 

– Ingen i klassen sa något, men man märkte att många förändrades. Särskilt tjejerna, berättar hon.

Inspirationen kom från sociala medier, främst från kändisar med stora konton på Instagram. De visade upp ett tydligt ideal.

– Mycket handlade om kroppen. Att man ska vara smal. Men helst ha stor rumpa och stora bröst, säger Smilla.

Själv hade hon och flera av tjejerna i klassen inte ens börjat få bröst.

– Ändå köpte många push up-bh, så att det såg ut som om de hade större bröst. Och tajta byxor, för att rumpan skulle synas mer.

Hon märkte att vissa ändrade sin gångstil, började vicka mer på höfterna och puta ut med rumpan. 

– Det såg rätt konstigt och onaturligt ut.

Men Smilla rycktes med i jakten på den ”perfekta” kroppen. 

– Nästan alla mina tankar handlade om att bli smalare. Det gick så långt att jag slutade äta ordentligt.

 

Hon märkte att flera kompisar gjorde detsamma. Det som tidigare varit älsklingsrätten i skolan

kallades plötsligt ”jätteäckligt”, allt för att kunna hoppa över en lunch. 

Smilla gick ner i vikt – och fick positiva kommentarer.

– Flera sa att jag var fin. Det triggade mig att fortsätta. Jag tänkte inte på att det kunde vara farligt.

På sina sociala medier hade Smilla flera hundra följare. Vissa av vännerna hade ännu fler. Antalet lajks blev ett mått på hur fin man var. 

– Det kändes jobbigt om någon annan fick fler lajks på sin selfie.

 

Kompisar frågade ibland om Smilla ville ses, bara för att ta bilder.

– När vi hade fotat klart gick vi hem utan att umgås mer, berättar hon. 

En av Smillas största förebilder var Nathalie ”Nattid” Danielsson. Många såg upp till henne.

– Nattid delar ofta budskap om att alla är fina som de är. Först kändes det stärkande, tycker Smilla. 

Hon fortsätter: 

– Men sedan tänkte jag: ”Det där är ju enkelt att säga för någon som är perfekt på alla bilder.” 

Ett tag var youtubern Amanda Lundgren populär bland vännerna. Hon berättar öppet på sin kanal att hon har förändrat sitt utseende genom olika ingrepp. 

– Till exempel hade hon en serie förut där man fick följa när hon skulle förstora sina bröst.

Smilla känner sig kluven till det.

– På ett sätt är det bra att kändisar berättar, så att man vet varför de ser ut som de gör. Samtidigt tycker jag att de har ansvar för sina yngre följare. Att tala om exakt hur ett ingrepp går till kan få andra att vilja göra samma sak. 

Själv mådde Smilla allt sämre av utseendehetsen. Hon kände sig ledsen och stressad. 

– Dessutom hade jag ofta ont i huvudet och mådde illa, eftersom jag åt så lite. 

 

Smillas föräldrar märkte att något var fel. De kom överens om att Smilla skulle ta en paus från sociala medier.  

– Först tänkte jag bara på alla följare jag skulle förlora. Men snart insåg jag att det inte spelar någon roll. Det var skönt att slippa allt, säger Smilla.

Hon bestämde sig för att byta skola. Efter jullovet i 5:an, gick hon in i ett nytt klassrum. Hon var rädd att inte duga i de andras ögon.

Men redan första rasten flockades de nya klasskompisarna kring henne. 

– Ingen bryr sig om utseende i min nya klass, säger Smilla. Alla ser olika ut men är vänner ändå. 

I dag mår Smilla mycket bättre. Hon använder knappt sociala medier, äter mer och är nöjd med hur hon ser ut. 

– Utseende känns inte så viktigt längre. Jag är till och med trött på ”du är fin som du är”-snacket. Kan man inte prata om något annat?

 

Kropp-och-KNopp_191219_Utseendehets_Sam

Foto: Emma Adbåge

”Många vill ha rätt stil”

Sam, 10, är nöjd med hur han ser ut.
– Märken verkar viktigare för många av mina kompisar, säger han.

När det är dags att ta en selfie vänder Sam sin ”snyggsida” mot kameran.

– Jag ser bättre ut från vänster, säger han. För på den sidan ligger mitt hår bättre och döljer inte lika mycket av mitt ansikte.

Han vet precis hur han ska få till en bild på bästa sätt. Vrida huvudet lite åt sidan, i rätt vinkel, och le lagom mycket – men inte så mycket att tänderna syns. Då blir han oftast nöjd. Men det kan krävas flera försök.

– Jag brukar ta många bilder.

Sedan raderar jag alla jag är missnöjd med. Det är en bra sak med selfies, att man får välja själv hur bilden ska bli.

Sam är nöjd med hur han ser ut. Han tycker inte att han bryr sig så mycket om sitt utseende. Men han har en genomtänkt stil. Frisyren, som är kort på ena sidan och längre på andra, fick han inspiration till från en tv-serie. Och outfiten är nästan alltid vit t-shirt, ljusgrå hoodie och ljusa jeans.

– Jag har minst sju likadana t-shirts. Det är min stil, som just jag trivs med. Jag försöker alltid välja kläder som gör mig till mig.

Sam tycker inte om att ha tryck eller stora loggor på kläderna. Men han har märkt att märken är viktiga för många av hans kompisar.

– Det handlar mycket om att ha ”rätt” stil för att vara cool. Men jag förstår inte det alls. Jag tycker mest att loggor förstör plaggen. Och vem vill betala 4 000 kronor extra för att det står Gucci på tröjan?! Inte jag, säger han.

Sam använder Tiktok mycket, och han tittar ofta på Youtube. Hans inställning till sociala medier är främst positiv. Men han tror att de kan skapa utseendehets hos vissa.

– Man börjar jämföra sig mer med andra. Det är dåligt. Du ska se ut som dig själv och vara nöjd med det, inte försöka bli någon annan.

Många klär sig i vissa kläder bara för att man har sett andra göra det, tror han.

 

Samtidigt förstår Sam att det kan vara svårt att inte påverkas.

– En gång såg jag till exempel en på Youtube som gjorde reklam för tandblekning. Då började jag tänka på om mina tänder är vita. Det hade jag aldrig funderat över tidigare.

Sam tycker ändå inte att utseendehets är ett problem. I skolan känns alla accepterande. Han har inte märkt att någon kommenterar hur någon annan ser ut. Men han är lite orolig för att det kan bli värre med åren.

– Jag vet inte, kanske kommer jag börja bry mig mer eller bli missnöjd med hur jag ser ut. För jag tror att utseendet räknas mer när man blir äldre. Tonåringar och vuxna verkar tänka mycket mer på det.

Smilla och Sam har egentligen andra namn.

 

Kropp-och-Knopp_191219_Utseende_Carolina-Lunde
”De vill få oss att köpa saker”

Avfölj konton på sociala medier som får dig att må dåligt! Det tycker Carolina Lunde, som forskar om hur unga ser på sina kroppar.

Det sägs ofta att utsidan inte spelar någon roll. Ändå handlar mycket i samhället om hur vi ser ut. Varför är det så?

– Att bry sig om sitt yttre är mänskligt. Vi har beundrat kroppar och ägnat oss åt att smycka dem i alla tider. Men i dag finns det även en stor industri bakom fixeringen vid utseende. Genom att göra oss missnöjda med hur vi ser ut, kan företag få oss att vilja köpa olika produkter eller ingrepp.

Hur påverkar sociala medier vår syn på oss själva?

– Förr kändes det omöjligt att bli kändis för de flesta. Men på sociala medier kan även ”vanliga” människor få många följare och bli kända. I värsta fall leder det till en ökad press. Många känner: ”Jag kan också bli som hon eller han, bara jag anstränger mig tillräckligt mycket”.

Tycker du att influencers har ansvar mot sina följare?

– Ja, personer med många följare bör tänka över vad de väljer att visa upp. Utseendehets kan få svåra konsekvenser. Det kan leda till exempelvis ångest och ätstörningar. Men samtidigt är det viktigt att aldrig lägga skulden på en enskild person. En ung tjej som har lyckats nå framgång genom sitt utseende, har bara gjort vad hon uppmuntrats att göra.

En del influencers berättar öppet om ingrepp de har gjort för att förändra sitt utseende. Vad tycker du om det?

– Det är fel att ”skamma” en enskild person för vad den gör eller berättar. Men när en influencer pratar om skönhetsingrepp påverkar det många. Att dela ut rabattkoder till sina följare för olika ingrepp är inte bra.

Kan sociala medier göra oss mer nöjda med hur vi ser ut?

– Ja, det kommer allt fler konton som visar upp helt vanliga kroppar, så som de ser ut om man går till badhuset. Det tycker jag är jättebra och stärkande.

Ser hetsen kring utseende olika ut för tjejer och killar?

– Genom historien har det varit mycket mer krav på tjejer. Kropparna har framställts som saker som ska bedömas. Så är det fortfarande.

Tjejer är oftare missnöjda med sina kroppar än vad killar är. Flest tankar brukar komma kring puberteten, när kroppen förändras mycket.

Vad har du för råd till unga som känner sig osäkra på sitt utseende?

– Att det är tillåtet att tänka på sitt utseende. Vi matas med så dubbla budskap. Dels att det är fel att bry sig om det. Dels att vi behöver se ut på ett visst sätt för att passa in. Det leder till dubbel skam. Om tankarna tar upp väldigt mycket tid och gör en ledsen, är det bra att prata med någon. Särskilt om man börjar experimentera med mat och vikt. Det är också bra att avfölja konton och personer som man inte mår bra av.


Svar från KPwebben

(335 svarande)

Påverkar sociala medier hur du tänker om ditt utseende?

54% Nej, jag påverkas inte.

26% Ja, jag blir mer missnöjd med hur jag ser ut.

12% Ja, jag blir mer nöjd med hur jag ser ut.

8% Nej, jag använder inte sociala medier.

 

Är du nöjd med ditt utseende?

55% Oftast.

31% Ja.

14% Nej.

 

Är det viktigt i din skola att se ut på ett visst sätt?

63% Nej, alla accepteras som de är.

26% Ja, men jag följer inte trenderna.

11% Ja, och jag följer trenderna.


Kropp-och-Knopp_191219_Utseende_KP18

Artikeln publicerades i KP 18, 2019.