Middag för miljön. I världens rika länder slänger vi alldeles för mycket mat. Och vi äter mycket som kräver stora miljö-resurser. Victoria Voss är expert på god mat som är bra för klimatet.

Hur påverkas egentligen klimatet och miljön av vad vi väljer att äta?

– Bananen, köttbiten eller äpplet gör en lång resa till matbordet. Man hugger ner skog för att odla råvarorna, och skogen behövs, för den binder kol­dioxid. När man plöjer jorden frigörs kol, som är bunden nere i marken. Råvaran ska transporteras, för­varas, kylas och packas. Allt det kräver energi! Och så matsvinnet då, vi människor slänger och går miste om cirka en tredjedel av all mat som produceras.

Hur stor roll spelar det vi äter för klimatet?

– Enormt stor roll! Djuruppfödningen, som bara står för en del av all mat, släpper ut mer växthusgaser än vad till exempel alla lastbilar, båtar och flygplan gör. Men det handlar inte bara om att ta itu med klimatkrisen, vi måste också tänka på den biologiska mångfalden* och miljön som påverkas av våra val. Smarta val ger inte bara vinster för klimatet utan också för hela miljön!

Hur mycket måste man ändra på det man äter för att det ska göra någon skillnad?

– Allt gör skillnad! Men vår forskning visar att man inte ska äta mer rött kött än motsvarande en hamburgare i veckan. Vi äter en om dagen i snitt. Där måste man minska ganska rejält.

Finns det några dolda miljöbovar?

– Vegetariska råvaror som kommer från tropiska områden, som avokado och mandlar. Man ska undvika dem, och i stället välja svenska alternativ. Förutom transporten går det nämligen åt väldigt mycket vatten  när man odlar dem.

Om man verkligen älskar hamburgare, får man inte äta det om man vill vara klimatvänlig?

– Jo, det får man, det är inte allt eller inget. Man kan äta hamburgare, men inte varje dag! Man behöver inte äta växtbaserat hela tiden. Men vi måste äta mindre kött.

Måste man äta tråkig mat om man vill vara klimatsmart?

– Snarare tvärtom! Det är inte grå soppor varje dag. Om man tycker matlagning är kul kan man se det som en rolig utmaning! Allt ifrån hur man ska ersätta den där köttbiten, till att prova nya kryddblandningar. Det finns inga ursäkter för att inte experimentera!

*Biologisk mångfald handlar att det ska finnas många olika sorters natur, arter och växter.

Allt-annat_201305_Klimat_-Victoria-Voss_

Foto: Julia Håkansson

Klimatforskaren Victoria Voss har tillsammans med Malin Landqvist, som jobbar med mat, gjort en klimatsmart kokbok för unga.

Victorias 3 topp-tips:

  1.  Sluta slänga mat. Målet ska vara noll matsvinn. Ett tips är att den som slänger får böta i en burk, och så gör man något kul för pengarna tillsammans.
  2.  Utforska baljväxter. Några exempel på balj­växter att prova är bönor, ärtor, linser och kik­ärtor. Man kan till exempel baka på kikärtsspad!
  3.  Välj saker som odlats nära dig och som passar för årstiden, som rotfrukter på vintern.

 

Morots- och ärtbollar

Till 4 portioner:

1 1⁄2 deciliter torkade, gula ärtor

1 liten gul lök

1 morot

2 matskedar potatismjöl

2 kryddmått timjan

1 tesked japansk soja

1⁄2 tesked salt

2 kryddmått peppar

cirka 2 matskedar rapsolja till stekning

Tzatziki:

2 deciliter matyoghurt eller vegetabiliskt alternativ

1⁄2 vitlöksklyfta

1⁄2 gurka

2 kryddmått salt

1 kryddmått peppar

Till servering:

1 isbergssalladshuvud, fintärnad gurka och gärna lite groddar

Morotsbollar: Lägg ärtorna i blöt i cirka 10 timmar. Skölj de blötlagda ärtorna i ett durk­slag och låt rinna av. Skala och riv lök och morot på rivjärnets fina sida. Lägg ärtor, lök, morot, potatismjöl, timjan, soja, salt och peppar i en matberedare och mixa till en tjock smet. Rulla till cirka 25 små bollar.

Tzatziki: Lägg yoghurt i en skål. Riv eller pressa i vitlöken. Riv gurkan grovt och krama ur väl, rör ner i yoghurten. Salta och peppra.

Stek morotsbollarna runt om i rapsolja i en stek­panna på medelvärme i cirka 5 minuter. Skaka pannan då och då. Servera i salladsblad. Toppa med tzatziki, tärnad gurka och groddar.

 

Jordgubbsmjukglass

1 frusen, skivad banan (gärna brun)

500 gram frysta jordgubbar (eller andra bär)

4 deciliter turkisk eller grekisk yoghurt eller vegetabiliskt alternativ

1 deciliter honung

Mixa ihop alla ingredienser väl till en slät smet.

Ät direkt som mjukglass eller lägg över i en form i frysen att spara till senare.

Tips: Skiva jordgubbar nästan in till bladfästet. Dra isär till en solfjäder. Vackert att dekorera glassen med.

Dadel och chokladglasspinnar

1 banan (gärna brun)

2 deciliter turkisk eller grekisk yoghurt eller vegetabiliskt alternativ

8 urkärnade dadlar

2 matskedar kakao

2 matskedar honung

Bryt bananen i mindre bitar. Mixa alla ingredienser till en slät smet. Fördela i fyra glasspinneformar eller häll allt i en stor form. Frys i minst 3 timmar.