Ingen kallade sig för viking. Och de hade ingen fånig hjälm. KPwebben lär dig mer om vikingatiden!

Viking – va?
”Viking” är ett gammalt nordiskt ord som tros betyda ungefär ”sjörövare”. Fast vikingarna kallade aldrig sig själva för vikingar. Och de var heller inget folk, utan flera olika folkgrupper i Norden. Ordet ”vikingatid” skapades av forskare på 1800-talet som ett namn för perioden år 800–1 050.

Hjälmen – en myt
De flesta vikingar slogs med runda sköldar, spjut och yxor. Det var bara de rika som hade svärd – gärna dekorerade med namn och symboler.
Men de berömda vikingahjälmarna med horn är bara ett påhitt, skapade av historiker med lite för mycket fantasi.

Ohoj, Amerika!
De flesta vikingar var inte blodtörstiga rövare utan vanliga bönder som aldrig reste långt från sin hemby. Men en del vikingar reste desto mer. De skickligaste sjömännen tog sig till och med till Nordamerika – flera hundra år före Christofer Columbus.
Oftast reste de här vikingarna för att byta till sig varor, men det hände också att vikingar gav sig ut i världen för att plundra. Runt om i Europa fanns rika städer där vikingarna kunde förse sig med guld och slavar utan att behöva betala för sig.

Leksaker med sig
Barnen var en viktig del av familjen under vikingatiden, och föräldrarna blev mycket ledsna när de dog. Det har forskare kunnat se när de funnit barngravar. Precis som gravar efter vuxna vikingar var barnens gravar fyllda med smycken. I barngravarna har forskarna också funnit leksaker.

Kvinnan bestämde

Det viktigaste platsen på vikingatiden var gården. Här var kvinnan chef. Det var hon som hade hand om nycklarna till de olika husen och ingenting skedde utan hennes godkännande. Kvinnan spelade alltså en viktig roll i vikingarnas samhälle. Fynd från gravar visar att både kvinnor och män kunde bli rika och mäktiga.

Källor: ”Stora boken om vikingarna” av Richard Hall, ”Människor och makter i vikingarnas värld” av Gro Steinsland & Preben Meulengracht Sørensen och Historiska museets hemsida www.historiska.se