Benjamin Ingrosso föddes in i nöjesvärlden. Vi träffade honom och pratade om scenskräck, ensamhet och drömmar.

Vad har du gjort den senaste tiden?

– Det största är att jag har släppt mitt första album. Jag har jobbat på det i flera år, så det känns stort. Det ligger mycket kärlek och energi bakom. Jag vill att de som lyssnar ska känna igen både sig själva och mig i låtarna.

Vilken av låtarna berättar mest om dig?

Spotlights är hämtad direkt ur mitt liv. Den handlar om hur det är att växa upp i en känd familj och behöva kämpa sig fram i branschen för att få respekt.

Benjamin Ingrosso

Ålder: 21 år.

Bor: Stockholm. Gör musik i Los Angeles i USA.

Intressen: Musik, matlagning, titta på film och koppla av vid pianot.

Favoritmat: Pasta.

Bakgrund: Släppte albumet Identification i höstas. Vann Melodifestivalen 2018 och kom på sjätteplats i Eurovision Song Contest med låten Dance you off. Är uppväxt i en känd familj, som skildras i tv-programmet Wahlgrens värld.

Har du fått den respekten nu?

– Ja, nya plattan har fått bättre respons än jag vågat drömma om. Men jag har fått jobba hårt för det, eftersom många tror sig veta hur jag är, till exempel att jag inte brinner för musiken utan bara gör det här för att andra har bett mig. Men jag har skrivit egen musik sedan jag var 6 år. Det har alltid varit min passion.

Du har stått på scen sedan du var barn. Blir du ändå nervös?

– Ja, varje gång! Särskilt när jag ska vara med i tv. Då får jag sådan scenskräck att jag nästan kissar på mig. För ett par år sedan kändes det knappt värt det. Nervositeten tog över totalt. Men när jag åkte på min senaste turné hittade jag tillbaka till glädjen. Att se publiken sjunga med i varenda låt är fantastiskt. Jag får gåshud och börjar nästan gråta av lycka då.

 

Noje_181214_Benjamin-Ingrosso_Lilla-Melodifestivalen

Foto: Foto: Carl-Johan Söder/SVT

2006 vann Benjamin Lilla Melodifestivalen med låten ”Hej Sofia”.

 

Du turnerade ihop med Felix Sandman, som var din konkurrent i Melodifestivalen. Hur blev ni vänner?

– Vi lärde faktiskt känna varandra redan som 10-åringar, när vi var med i musikalen Singin’ in the Rain på Oscarsteatern i Stockholm. Och för ett år sedan bodde vi ihop i Los Angeles i USA, eftersom vi båda var där och skrev musik. En morgon vaknade vi och läste på nätet: ”Benjamin Ingrosso och Felix Sandman är klara för Melodifestivalen”. Så vi gjorde hela Mello-resan ihop. Därför var det extra kul att vi slutade som 1:a och 2:a.

Vad skulle du göra om du inte var artist?

– Bli kock och öppna en restaurang. Min pappa är krögare och flera i min släkt har egna restauranger. Förutom musiken är matlagning min största hobby. Jag älskar att bjuda vänner på middag och se deras reaktioner när de smakar på maten. Oftast är de positiva.

Vad bjuder du helst på?

– Pasta! Det behöver inte vara något krångligt. En god pasta carbonara slår det mesta.

Finns det något du inte äter?

– Nej, jag äter all mat. Fast godis och läsk tycker jag inte alls om.

Hur var du när du var liten?

– Väldigt lillgammal! Jag har alltid älskat gamla filmer, 1980-talsmusik och tidlösa kläder. I dag klär jag mig modernt, eftersom jag har lärt mig tycka att det är snyggt. Men när jag var 11 år klädde jag mig som min farsa. Jag kunde gå till skolan i kostymbyxor, skjorta och en liten väska till!

Trivdes du i skolan?

– Nej, jag hade det svårt med både skolarbetet och kompisarna.
I lågstadiet var jag väldigt ensam. På rasterna spelade de andra fotboll eller hoppade rep, medan jag uppträdde för mattanterna. Fast det kändes okej. Jag har alltid tyckt om att umgås med vuxna. I mellanstadiet bytte jag skola och fick fler kompisar. Men när någon bjöd hem mig, satt jag ändå helst och pratade med föräldrarna. Och jag gick ut och åt lunch på restaurang på egen hand när jag var 8 år!

Vad skulle du vilja säga till den lilla Benjamin i dag?

– Håll ut och fortsätt att göra din grej! För jag tycker verkligen att den lilla Benjamin var den han ville hela tiden. Han skämdes aldrig över att han var annorlunda.

Vad drömmer du om i dag?

– Att få göra exakt det jag gör nu resten av mitt liv. Fast ännu större!

Vilken artist i världen skulle du helst skriva en låt till?

– Beyoncé. Hon är så himla bra, typ dagens Michael Jackson. Det vore kul att skriva en tidlös ballad till henne.

Vilken är världens bästa låt, enligt dig?

– Svårt att säga. Men det finns en låt som betyder så mycket för mig att jag planerar att tatuera in ljudvågen från refrängen på ena armen. Den heter Paradise   och är skriven av mina föräldrar, så jag har starka band till den. Men annars tycker jag att Ted Gärdestad gjorde en massa magiska låtar. Sista låten på min platta är en hyllning till honom.

Artikeln publicerades i Kupé Junior nr 1, 2019

 


Du vet väl att det alltid finns mer att läsa i tidningen KP!

NUVARANDE ”Jag skäms inte för att vara annorlunda”
NÄSTA KP-kalendern i mobilen