Om två veckor är det dags för Eurovision song contest i Stockholm. Mello-fantasten Melker, 13, har intervjuat Christer Björkman – chefen för den enorma musikfesten!

Melker Anderberg

Ålder: 13 år.
Bor: I Lund.
Familj: Mamma, pappa och lillasyster, 11.
Intressen: Melodifestivalen, Eurovision song contest och att läsa KP.

Eurovision song contest 2016

Tävlingen hålls i Globen i Stockholm. Totalt deltar 43 länder. Semifinalerna är den 10 och den 12 maj. Från varje semifinal går de tio bidrag med högst poäng vidare till finalen, som hålls 14 maj.

I KP 6 kan du läsa om 14-åriga Melker Anderbergs äventyr backstage på Melodifestivalen. Där fick han ta ett snack med sin stora idol, schlagerkungen Christer Björkman. Här är hela intervjun!

Hej Christer! Du är exekutiv producent för Melodifestivalen och i år även tävlingsproducent för Eurovision song contest. Vad innebär det?

– Det betyder att jag har huvudansvar för allt som sänds ut i tv. Och att jag är chef över alla bidragen. Men det finns även en innehållschef, som har hand om det runtomkring i showen. Till exempel programledarnas roller och extranummer. Så vi är två producenter som jobbar ihop, även om jag har huvudansvaret.

Hur startade ditt intresse för Melodifestivalen?

– När jag var 9 år såg jag Eurovision song contest för första gången. Det var egentligen av misstag, när jag satt i en hotellobby med min mamma. Jag tyckte att det var SÅ bra och frågade mamma vad det var för tävling. Nästa år såg jag den svenska uttagningen. Sedan dess har jag sett vartenda år. Och nu har jag jobbat med tävlingen i 15 år!

Hur gjorde du för att få jobbet?

– Jag tog en väldigt konstig omväg, för jag började som artist! Först tävlade jag några gånger. Sedan skrev jag i en tidning som krönikör om Melodifestivalen, turnerade med en show som handlade om den, gjorde samlingsskivor … År 2001 ringde de från Svt och frågade om jag ville vara med och utveckla ett nytt koncept för Melodifestivalen. Det skulle bli en hel turné med flera deltävlingar och många fler låtar än tidigare. Jag tyckte att det lät svårt, men tänkte att jag kan väl prova. Så jag tackade ja, och 15 år senare sitter jag här!

Vad tror du om Sveriges chanser i Eurovision song contest i år?

– Jag tror att de är goda. Se bara på året startfält i Melodifestivalen, det var nog det starkaste vi har haft någonsin. Vi har aldrig haft så många hits från något tidigare år. Låtarna har streamats oerhört mycket!

Finns det någon farlig utmanare till Sverige?

– Jag är inte livrädd. Många av bidragen i årets tävling är väldigt lika varandra. Det märks att de härmar oss. Det är mycket projektioner och mycket teknik, precis som Måns hade förra året. Låtarna är inte jättestarka. Men Italien tycker jag är bra. Det bidraget ska bli spännande att se på scen. Men det känns inte superhotfullt!

I vilka länder är tävlingen mest populär?

– Sverige ligger absolut i topp! Men den är väldigt populär i ett antal länder. Till exempel i en del väldigt små länder, som i Malta. Även i Norden och i Tyskland är det lite extra populärt.

Vilken är din favoritvinnare genom tiderna?

– Jag måste få säga två, Loreens Euforia och Heroes med Måns!

Det kunde jag nästan gissa! Finns det någon vinnare du tycker har varit ovanligt svag?

– Det känns elakt att peka ut någon. Men ja, det finns vissa bidrag som jag fortfarande undrar hur de kunde vinna. Har du någon?

Ja, Jugoslavien 1989 …

– Ja! Haha! Du har rätt, den var jättedålig.

Varför arrangeras Melodifestivalen i en större arena än Eurovision song contest?

– Vi skulle kunna fylla en större arena under finalen, men problemet är att vi inte kan göra det under semifinalerna. Och tänk vad fruktansvärt om läktarna gapade tomma! Idealet hade varit två arenor, en mindre för semifinalerna och en större för finalerna. Men det tar tre veckor att flytta scenen.

Stämmer det att Sverige inte skulle ha råd att arrangera Eurovision song contest om vi vinner igen?

– Nej. Men jag kan tänka mig att vi skulle få göra en mindre version då. Eller så gör vi som Luxemburg, Israel och Spanien vann två år i rad. De gav bort värdskapet till ett annat land. Så kan man göra.

År 1976 ställde Sverige inte upp i Eurovision song contest. Varför?

– Det var av politiska skäl. På 70-talet var det många i Sverige som inte tyckte om det glamourösa. Jag var fruktansvärt besviken. Tävlingen sändes inte ens på tv utan bara i radio. Jag satt i bilen och lyssnade och var så sur. Det var det värsta året i mitt liv!

Jag vill gärna bli en känd programledare och kanske efterträda dig. Det är nog många unga i dag som drömmer om att vara kända. Finns det något jobbigt med att vara en kändis?

– För det första är det viktigt att koppla det här med att bli känd till en uppgift, för uppgiften är mycket viktigare än kändisskapet i sig. Att bara vara känd, det blir man inte lycklig av. Det är uppgiften, att man odlar sina intressen, som är det avgörande. Så om det är kopplat till ett intresse, är det okej att vara känd.