Det behöver faktiskt inte vara särskilt svårt att bygga en egen robot. Hos 74-åriga teknikfantasten Harriet Aurell kan man lära sig hur det går till.

I en källare i centrala Stockholm gömmer sig ett litet himmelrike för alla som gillar teknik. Hyllor fyllda med sladdar, batterier, motorer, lampor, skruvmejslar och andra verktyg.

Här har Harriet Aurell sin verkstad. Hon är teknikpedagog, Hon hjälper alltså andra att lära sig om teknik. Några gånger per år leder hon kurser i robotbygge för barn. Det är därför vi är här.

Daga, 9, med en nybyggd kompis.

Foto: Foto: Annika Goldhammer

Daga, 9, med en nybyggd kompis.

Under två dagar ska bland andra Nils Axelsson, 7, och Daga Ogland, 9, få lära sig hur man bygger två olika typer av robotar.

Harriet har byggt många genom åren och börjar med att visa några, bland annat en städrobot. Den är byggd av en sopkvast i plast och har ett batteri som gör att den kan sopa golvet, utan att någon håller i den.

– Det är en sådan här robot vi ska bygga i dag, säger Harriet.

Nils skiner upp när han får höra det – han har nämligen önskat att få bygga just en städrobot.

– Så att jag själv slipper städa, säger han.

 

Att bygga en städrobot låter kanske avancerat, men det visar sig vara ganska enkelt. Första steget är att bygga en strömbrytare. Harriet visar hur man gör genom att fästa två sladdar (så kallade ledare) på en ihopvikbar skumgummibit. Sedan limmar hon aluminiumfolie på sladdarna. När de två folie-
bitarna kläms ihop kommer roboten få ström. Det är lite pilligt, men Harriet går runt och hjälper till.

– Man kan göra mycket roligt med lite tekniska kunskaper, säger Harriet. Förutom robotar kan man till exempel göra små tjuvlarm. Och man kan laga saker.

När strömbrytaren är klar är det dags att fästa en batterihållare på borsten med hjälp av en lim-pistol. Sedan ska sladdarna från batteriets plus- och minuspoler lödas. Det är lätt att bränna sig på lödkolven, så det får Harriet göra.

Till resten av roboten har Harriet plockat fram plastglas, piprensare och silkespapper.
I en låda ligger självhäftande ögon i olika storlekar, i en annan färgglada pärlor.

Medan barnen jobbar koncentrerat dukar Harriet fram saft och kakor. Även robotbyggare måste ha energi!

Efter tre timmar har Nils och Daga skapat var sin städrobot. De ser väldigt olika ut. Men de sopar bra.

 

Nästa dag blir uppgiften att bygga en lite knepigare robot, en som både kan röra sig, blinka och låta.

Nu är även 9-åriga Lydia Stenström med. Hon kommer ofta till verkstaden för att bygga tekniska saker.

– Jag vill bli uppfinnare, säger hon.

I dag ska hon tillverka en blinkande brosch med hjälp av olika tygbitar och en liten lampa.

– Den blir väldigt konstig, säger hon när Harriet frågar hur det går.

– Nej, konstig blir den inte, säger Harriet. Den blir speciell.

Nils, 7, med sin färdiga drakrobot.

Foto: Foto: Annika Goldhammer

Nils, 7, med sin färdiga drakrobot.

Det gäller alla dagens robotar. De blir speciella, och helt unika. Med hjälp av en tom mjölkförpackning, trähjul och en liten motor med växellåda bygger Nils en drakliknande robot med ett gap som öppnas och stängs. Växellådan skapas med flera kugghjul i olika storlekar som tillsammans gör att roboten blir långsammare men starkare. En gammal tejphållare får fungera som huvud, vilket gör att roboten ser ut att ha riktigt vassa tänder. I gapet sitter en bit rött filttyg som ser ut som eld.

Nils är mycket nöjd med resultatet.

– Det var jättekul att bygga robotar, säger han.

Daga instämmer.

– Allra roligast var att pynta robotarna.

 

Kändis-robotar

R2D2, BB-8 och C3PO från ”Star Wars”.

Wall-E från filmen med samma namn.

Baymax i ”Big Hero 6”.