I år är det en extra dag i februari, skottdagen. Och tur är väl det, för utan den skulle folk till slut få fira jul mitt i sommarvärmen ...

Vart fjärde år kallas för skottår. Då består februari av 29 dagar, inte 28 som det brukar vara. Och året får alltså 366 dagar, i stället för 365. Det beror på att det inte tar exakt ett år för jorden att snurra ett varv runt solen. Det tar 365 och en fjärdedels dag. Efter fyra år har den extra tiden blivit till en hel dag, skottdagen, som läggs in i kalendern. Utan den skulle till exempel julafton komma tidigare och tidigare på året. På 125 år skulle dagarna ha flyttats en månad tillbaka, till slut skulle julafton få firas mitt i sommaren!

Den romerska kejsaren Julius Caesar var tidigt ute med att försöka lösa problemet med dagar som flyttade sig. År 46 före Kristus hade kalendern hamnat 67 dagar fel, vilket skapade stor oreda. Caesar la därför till 67 dagar, plus en skottmånad på 23 dygn. Året blev då 445 dagar långt och kom att kallas ”förvirringens år”. Efter det bestämde man att året skulle ha 365 dagar, som i dag.

I England fick kvinnor bara fria på skottdagen.

Foto: Nino Keller

Det finns mycket skrock kring skottdagen. Enligt en engelsk tradition från 1800-talet fick kvinnor fria till män på skottdagen, men bara just då. På vissa platser var det till och med straffbart för en man att tacka nej till ett frieri under skott­dagen. Gjorde han det kunde han tvingas att betala böter. Och på speciella baler kunde kvinnor bjuda upp män till dans. Det tyckte man då var mycket opassande alla andra dagar.

I Grekland sägs det att det för otur med sig att gifta sig på skott­året. Därför väntar många till året efter. Men inom astrologin, där man tror att stjärnorna påverkar våra öden, menar somliga att skottdagen är en extra bra dag. Barn som föds den 29 ­februari får ovanliga talanger. I Sverige fyller ungefär 6 400 personer år detta datum. Men om de alla faktiskt har en speciell begåvning är högst oklart …

Källor: Nordiska museet och SVT